Konsultationsberättelse

Dags att skriva om mitt första besök på Proforma Clinic och konsultationen med min kirurg, Carl-Johan Gustafson!

 

Jag och mamma kom till Stockholm vid 12.20 och jag hade tid på kliniken först vid 15.15. Vi bestämde oss för att promenera hela vägen och orientera oss bäst vi kunde medans vi kikade i affärer och lite annat. 14.30 ungefär var vi framme vid Rosenlundsgatan och satte oss då på ett fik för att få någonting i oss. Då kom nervositeten kan jag säja! Jesus kristus, det kändes som om hjärtat skulle hoppa ur kroppen på mej.

 

 

Det började dra ihop sej och vi gick tillbaka till ingången (vilket vi trodde att det var), men det visade ju sej att vi gick in bakvägen och kom till spa-avdelningen istället, haha! Typiskt mej och mamma. Vi hittade i alla fall en dörr där inne som ledde oss rätt. Inne på kliniken spelades det lugn musik som fick mej väldigt avslappnad. Jag gick fram till receptionen och anmälde mej, betalade 500 kr eftersom det var mitt första besök och fick en hälsodeklaration att fylla i medans jag väntade. Jag frågade mamma gång på gång om hon var nervös (antagligen för att lugna mej själv, det känns ju tryggare att höra att någon annan också är nervös) och hon svarade "Ja, tänk om jag inte får följa med in och ställa frågor? Du kommer ju absolut inte komma ihåg någonting han säjer pga din nervositet!"

 

 

Efter ett litet tag kom det ut en man ur ett rum och började pyssla med någonting och jag kände direkt att det där är min kirurg! Ja minsann, jag hade rätt! "Louise" ropade han och jag ställer mej upp, tar hälsodeklarationen i ena handen, går fram och hälsar och frågar lite smånervöst om det var okej att mamma följde med in? Självklart, sa han, och han ber att få hälsodeklarationen och visar in mej och mamma på rummet. Där inne fanns ett skrivbord, två stolar, en stor spegel, en fåtölj och en hylla med massa implantat. Vi sätter oss ner och han går igenom hälsopapperna varpå han utbrister "Du var mej en frisk en!" och så stämmer vi av lite hur länge man bör vara sjukskriven, om jag har barn, är singel och vad jag utbildar mej till. Han går även igenom operationen, talar om vart snittet läggs och hur stort det är, vad som händer efter op, hur länge man bör tejpa ärren, när man kan sola/bada/träna och när man kan använda bh igen.  

 

Efter cirka 5 minuter säjer han "Då var det dags att kasta av kläderna då!" och jag säjer att "Oj, nu blev jag nervös, haha!" men han pratar bara lugnt med mej och säjer att "Ja, det är väl inte så konstigt egentligen, när man precis har träffat någon och ska klä av sej halvnaken". Han mäter mina bröst och säjer att jag har väldigt fina "fåror?" (tror jag) och talar om att mina ärr kommer bli nästintill osynliga pga det, talar om att jag har väldigt fint utgångsläge och att mina bröst är lika stora så jag slipper lägga in olika storlekar för att försöka åtgärda det, och ber mej sedan att ställa mej mot ett svart skynke då det var dags att fota! Framifrån, lite halvt från sidan och sedan i profil. "Och så ler du lite fint så slänger jag upp de här på internet sen". Jag bara skrattade då jag visste från början att Calle är en väldigt lättsam och skojig kirurg och kontrade med att han måste ge mej länken sen haha. "Och så ställer du dej på ett ben och visslar" och jag tänkte vaaaa? Det tog någon sekunds betänketid innan jag insåg att han skämtade, jag var nog lite borta av nervositeten för jag var påväg att faktiskt ställa mej så, haha! Mamma skrattade åt mej när jag berättade om det efteråt, och sa att hon inte hade blivit förvånad om jag faktiskt gjorde det...

 

"Då var det jobbiga över, nu är det dags att prova implantat" YEEEEEES, tänkte jag och han gav mej världens minsta tröja och bad mej sätta på mej den. Är detta också ett skämt tänkte jag, den såg ju så otroligt liten ut, som om den skulle passa en 5-åring. "Den här lille?!" utbrister jag och Calle börjar skratta och svarar att ja, den kommer passa, jag lovar dej. Jag krängde väl på mej den minimala tröjan och javisst, den passade! "Vilken storlek har du tänkt dej?" "Någonstans där vid 400 när jag gjort ristestet." Han ger mej ett implantat och säjer att jag ska stoppa in det under tröjan med svansen uppåt. "Är det här svansen?" frågar jag och petar på den, haha. Stoppar in implantatet och herregudars vad fint det såg ut! Både mamma och Calle tyckte att det var riktigt fint och att det såg proportionellt ut mot min kropp. Jag provade det andra i samma storlek för att se hur det såg ut och Calle frågade mej om jag var nöjd. "Det var riktigt fint men jag vill prova liiite större också" sa jag och både mamma och Calle skrattade. Inläggen jag hade fått prova först var 350 cc, nu gav han mej 400 cc i det ena medans jag behöll 350 i det andra. 400 cc såg okej ut, men nästan liiite för stort, jag frågade mamma vad hon tyckte och hon sa att 350 såg bäst ut. Jag vände mej till Calle och han tyckte samma sak, medans jag sa att jag vill ha en storlek som passar min kropp men ändå är lite större och att jag nu inte kan välja. Han förklarade att det då var bäst att jag körde på 400 cc eftersom det är många som tänker efter op att "jag kunde nog ändå tagit en lite större storlek". Jag vände och vred på mej där i spegeln och sa att "Nej, 400 cc blir för klumpigt" och han talar om att det finns ett mellan-alternativ, 375 cc, som han kan lägga in på de som känner sej osäkra. "JA! Det kör vi på!" säjer jag.

 

 

Jag får byta om och Calle undrar lite om jag vill ha kapselförsäkring och berättar om olika komplikationer när det gäller framför/bakom-placering. Jag sa att från vad jag läst mej till vill jag lägga implantatet bakom och han sa att visst, det kunde han göra, men att han tror en framförplacering i mitt fall skulle vara snyggast. Både bakom och framför gick att lägga på mej, men från vad han berättade om de olika placeringarna och att man har mindre ont efter en framför-placering, samt att man får börja träna tidigare och att det minskar risken för "häng" när jag blir äldre, ändrar jag mej till framförplacering då det faktiskt inte skiljer något annat åt de olika placeringarna och att resultatet blir precis lika fint.

 

 

Han frågar om vi har några frågor, men han svarade faktiskt på de flesta redan från första början när han berättade om operationen och vad som händer efteråt osv, att vi kände oss nöjda. Då var det dags att boka tid för op och jag bad om att få en tid i Juni så inte skolan tar skada av min frånvaro. Det datumet jag ville opas på var han på bröllopsresa, jääävlar tänkte jag då jag faktiskt hade varit rädd innan att han skulle haft semester då. Senaste dagen att opas på innan han gick på semester var den 13 Juni och jag bestämde mej för att ta det datumet trots att jag inte slutat skolan då (slutar ju den 14 så det blir nog inga större problem). "Ja det brukar ju bara vara lite sånt där trams i slutet" säjer Calle och skrattar och säjer att eftersom jag bor i Falun får jag komma på återbesök 3 veckor och 6 månader efter op, istället för att komma flera ggr, så jag slipper betala så mycket för resorna fram och tillbaka. Han frågade om det var något mer, och sa sedan att "Det kommer det ju säkert vara, när du går ut genom dörren så kommer ALLA frågor ploppa upp i huvudet, men du får absolut ringa tillbaka och ställa frågor eller komma på ett kostnadsfritt besök om du känner att du missat för mycket. Det är mycket att ta in på kort tid så jag har all förståelse för det". Som det kontrollfreak jag är så säjer jag att "Mmm, vad har vi kommit fram till? Framförplacering och 375 cc?" "Ja precis, jag skriver upp det här på en lapp åt dej, jag kommer använda implantat med cohesivitet 1...." "Ah, den mjukaste!" Calle tittar upp, ler och säjer "Ja nämen, här var vi pålästa hör jag!" och talar om MP och HP (medium profile och high profile). Vi pratar lite mer, tar i hand och han säjer sedan att jag kan gå till receptionen för att tala om reseersättning och för att få en preliminärtid för operation efter lunch så jag slipper åka till kliniken mitt i natten sen när det är dags. Jag tackar så hemskt mycket, han önskar en trevlig resa hem, jag får ett papper med info om vad man ska tänka på före och efter op, vad jag ska lägga in och hur betalningen sker, och Calle säjer "Vi ses i Juni! Den dagen blir roligare att åka hem på sen!"

 

Jag är så OTROLIGT nöjd med Calle. Han är lättsam, skojig, sympatisk, ärlig,  seriös, glad, har humor och får en att känna sej superavslappnad och lugn samt vet vad han pratar om! Vi klickade direkt och för mej är det väldigt viktigt. Lika barn leka bäst liksom. Jag fick förtroende för honom redan från första stund och likaså fick mamma. Tjejerna i receptionen var supergulliga och kliniken var underbart fin! Jag är så jäkla nöjd. Detta kan inte bli bättre!


Kommentarer
Postat av: Sofie

Kul att få läsa hur allt gick till! :)Förhoppningsvis blir min operation till hösten :)

Svar: Tack, det tycker jag också :) Åh vad spännande, lycka till då :)
Louise Thuresson

2013-02-05 @ 14:57:36
Postat av: Sofie

Tack! :)

2013-02-05 @ 20:44:14
Postat av: Alice

hur länge fick du vara sjukskriven efter din op? jag ska opereras i höst, sjukskrev mig i en vecka..funderar på att ta 2 veckor istället. läste på http://www.cosmedia.se/brostforstoring-brostimplantat/sjukskrivning-traning/ att det varierar mellan 1-4 v beroende på vad man jobbar med!

Svar: Jag gick i skolan då och bokade op lagom till sommarlovet, så jag var aldrig sjukskriven. Men jag tycker det är "säkrast" att ta 2 veckor i alla fall. Det beror ju helt på vad man jobbar med men man är rätt stel efteråt, jag var stel i åtminstone en vecka. Lycka till :-)
Louise Thuresson

2014-08-14 @ 10:23:14
Postat av: tammi

Tack så hemskt mycket för att man fick läsa hur allt gick till i detalj!! Var verkligen jätte nervös, ska boka tid hos de imorgon :D

Svar: Åh vad spännande! :) Lycka till!
Louise Thuresson

2015-03-08 @ 00:52:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0