Lite tankar och känslor

Så gick det inte denna gång heller... Jag blir så jäkla ledsen. Nu fanns det ändå lite hopp men självklart ska det gå åt helvete ändå. Jag känner mig så sjukt misslyckad och värdelös och jag önskar så innerligt att det fanns någon jag kunde prata med, någon som förstår. På riktigt. Men man kan inte förstå hur jag känner och mår om man inte varit där själv. Då hjälper det, åtminstone lite, att skriva om det. Men jag är för feg för att våga skriva allt och då kommer jag väl ändå inte kunna ventilera som jag borde.
 
Nej, nu är det inte alls bra och Christoffer åkte iväg till Sthlm för jobb inatt så jag är ensam vilket gör det hela ännu värre. Tur jag har djuren i alla fall för annars vet jag inte vad jag skulle göra. Det är väl "bara" att ta nya tag, som jag gjort om och om och om igen i två års tid nu. Jag vet liksom inte hur länge jag orkar. Det tar så jäkla mycket på psyket. Att alltid misslyckas. Det är det enda jag tänker på, dag ut och dag in. Jag kanske verkar glad men varenda dag är såhär... bara det att jag trycker undan känslorna, tills den dagen då bägaren rinner över. Då kan jag tillåta mig själv att må dåligt och sådana dagar kommer flera gånger i månaden. Jag förstår inte varför det ska vara så jävla orättvist.
 
 

Oktober

Oktober är här och min årliga höstdepp börjar infinna sig. Jag vill inte göra något och jag orkar inte göra något. Helst av allt vill jag bosätta mig i sängen, dra täcket över huvudet och skita i precis allt.
Just oktober är en tuff månad, psykiskt sätt. Många tankar och känslor som tar över. Det är ingenting som jag orkar skriva om och vara öppen med, inte när jag är mitt inne i det. De närmaste vet och det får räcka så. 
Jag vet åtminstone hur jag ska göra för att det ska kännas bättre, tankarna och känslorna finns fortfarande där men jag kan koppla bort dom emellanåt och det är himla skönt. I helgen ska jag och kärleken ta en riktig mys-helg och bara vara med varandra, det behövs nu. 

Är Titanic bara en påhittad historia?

Det var inte länge sedan jag satt i skolbänken och hade uppgifter upp över öronen men det är speciellt två stycken uppgifter som jag minns var himla roliga. En av dom var att vi källkritiskt skulle granska en historisk händelse och med hjälp av tre källor jämföra dessa och komma fram till likheter och olikheter. En annan var att vi skulle fördjupa oss i en konspirationsteori (påhitt om att något bara är påhittat). 
 
Titanic har fascinerat mej så länge jag kan minnas (det var också Titanic jag valde att källkritiskt granska i skolan) men det finns ju en hel del olika konspirationsteorier om huruvida förlisningen av Titanic faktiskt har hänt. 
 
 
En av de mer intressanta konspirationsteorierna är just att Titanic är en påhittad historia, baserad på en novell om ett fartyg vars namn var Titan, skriven av Morgan Robertson år 1898. Novellen finns på riktigt och ni kan läsa den här. Det finns skrämmande liknelser mellan novellen och den faktiska händelsen och det är nog just därför denna konspirationsteori är svår att släppa. Förutom de liknande namnen på fartygen följer här en liten lista på liknelser (kopierad och översatt från wikipedia)
 
Båda beskrevs som ”osänkbara”:
  • Titanic var världens största lyxkryssare (882 fot lång, trängde undan 63 tusen ton) och beskrevs en gång som praktiskt taget ”osänkbar”.
  • Titan var världens största fartyg och det största som någonsin byggts av människor (800 fot lång, trängde undan 75 tusen ton) och ansågs vara ”osänkbart”

Båda hade för få livbåtar:

  • Titanic hade bara 16 livbåtar, plus 4 uppfällbara livbåtar, mindre än hälften av det antal som krävdes för att få ha 3000 passagerare ombord (maxgränsen).
  • Titan hade ”så få livbåtar som lagen tillät”, 24 livbåtar, mindre än hälften av det antal som krävdes för att få ha 3000 passagerare ombord (maxgränsen).

Båda krockade med ett isberg:

  • Med en hastighet av 22½ knop krockade Titanic med ett isberg på styrbord sida en natt i april (14 april) 1912 i Nordatlanten 400 engelska mil från Newfoundland.
  • Med en hastighet av 25 knop krockade Titan med ett isberg på styrbord sida en natt i april, i Nordatlanten 400 engelska mil från Newfoundland.

Båda sjönk med liknande resultat:

  • Den osänkbara Titanic sjönk och mer än hälften av hennes 2200 passagerare dog.
  • Den oförstörbara Titan sjönk och mer än hälften av hennes 2500 passagerare drunknade.
  • Titanic sjönk med fören först. Titan kapsejsade (välte) innan hon sjönk.
(Det här tros vara isberget som Titanic kolliderade med)
 
Vore det inte för vrakdelar, bilder, ögonvittnen m.m hade man kanske "köpt" konspirationsteorin om att Titanic är en påhittad historia, men hur novellförfattaren Morgan Robertson kunde skriva om något som 14 år senare tragiskt nog inträffar och med så många liknelser lär vi nog aldrig förstå oss på. Ett utlåtande om liknelserna av novellförfattaren själv hade varit intressant, men han dog tre år efter Titanic-tragedin. Vi kan enbart spekulera om detta och här finns ett bra exempel på det för er som vill läsa. 
 
(Bilder och källor, Wikipedia)

2014

Hade ni ett bra nyår?
Det hade vi, trots min förkylning. Vi startade med trerätters hemma - Räkcocktail till förrätt, Oxfilé Wellington till varmrätt och Citronpaj till efterrätt. Vid tio-snåret vandrade vi ett par hundra meter bort till Christoffers kusin, skålade in det nya året och gick sedan hem igen. Jag var så himmelens trött och näsan rann, haha ;-) Men jag måste ju tänka positivt, jag fick åtminstone min nyårspuss och vi kunde faktiskt fira både nyår och vår ett-årsdag som förlovade istället för att ligga i sängen en sådan dag. Det slår allt ändå! 
 

I love you

 
I love you always forever 
Near and far, close and together 
Everywhere I will be with you 
Everything I will do for you 
 
 

True


Before I die # 2


Before I die


Min vän Fho och jag

Fho och jag har känt varandra sedan vi var väldigt små och pluttiga. Vi umgås fortfarande och då brukar vi promenera tillsammans. Våra promenader är dock lite utöver det vanliga, det är ofta som någonting mer händer än bara själva promenaden i sig. 
 
 
Jag kan ju börja med i vintras när vi hittade en såndär madrass man åker nerför backar med. Vi var inte sena med att haffa den och dra några vändor i backen vid Främbyskolan. Det slutade dock inte lika bra som det började. Fho åkte ner i ett hål med vatten och blötte ner hela benet och jag åkte av madrassen och skrapade därmed upp hela rumpan på isen. 
 
Eller den där gången då vi träffade en cool liten kille som kallade sej själv något ännu coolare. Detta var uppe på Galgberget och vi går förbi en hög med sand där en liten pojke leker. Han hejjar så glatt och frågar vad vi heter, vi svarar och frågar vad hans namn är? Pojken kollar på oss och säjer inlevelsefullt "Ni kan kalla mej Emil i gropen". 
 
För att inte tala om den gången då vi kände oss som hjältar. Vi var i lekparken i Källviken (ja, där kom det fram också, vi brukar ofta gå till lekparker så vi lever ut våra barnasinnen lite grann) då vi hör ett hjärtskärande skrik och sedan en massa gråt. Det var en liten pojke vid namn Isak som ramlat med cykeln och fastnat med benet under den. Vi hjälpte stackaren, fick han på bättre humör, tog cykeln och följde med honom hem till hans föräldrar. 
 
Jag kanske ska dra den historien om när vi stötte på en onanerande man också? Då var vi först vid en liten skogskant för att ta genvägen genom skogen och snabbare komma fram. Medans vi gick där på stigen fick jag syn på en svartklädd man som stod ett par meter ifrån oss med ryggen mot. Det såg precis ut som att han stod och lättade lite på trycket och då kände man ju sej lite illa till mods när man kommer där och "förstör"... Men så var inte fallet, nej. Både jag och Fho lokaliserade ett par handrörelser som normalt inte annars hör till när man gör sina behov och det måste vi ha sett samtidigt för vi båda kollar på varandra för att liksom kontrollera att den andre har sett det också. Där och då börjar vi skratta och drabbas lite smått av panik, allt gick i ett de där korta sekundrarna och vi börjar springa åt varsitt håll, gör en varsin "cirkel-springning" då vi inser att vi inte sprang åt samma håll, KROCKAR med varandra men lyckas tillslut springa därifrån.
 
Det var några exempel på saker som händer när vi är ute och går tillsammans, haha.
 

Mormor och morfar

Den 20 Juni firade underbara mormor och morfar hela 60 år som gifta!!! Helt fantastiskt att de hållt ihop så pass länge och jag hoppas de får spendera många fler år ihop. Vi firade dem genom att kidnappa de till Dössberget där vi bjöd dem på lunch <3
 
Så älskade och så fina
 

Ett år

Idag firar jag och min andra hälft ett helt år tillsammans. Tiden har bara rusat iväg!
Det har varit det bästa året hittills och jag är lika kär nu som då.
 
Du är det bästa som har hänt mej och någon som är mer underbar än du finns inte.
Min fina pojkvän och bästa vän, jag älskar dej - du gör mej hel <3
 
 

LOVE

det handlar om att prata sönder nätter, om att sätta på en film om och om igen för att storyn hela tiden tappas bort bland alla kyssar, att låta abstinensen till varandra döda känslan av trötthet. det handlar om att älska smaken av någon annans läppar, bli nedtryckt i kudden och kysst över hela kroppen. det handlar om att kunna kyssa bort sårbarheten, om att viska jag älskar dig tusen gånger varje natt och mena det lika mycket varje gång. att plötsligt finna ljusglimtar i den gråaktiga världen och att ständigt ha tusen fjärilar i magen.

det handlar om att tappa bort sig i någons famn och aldrig vilja hitta vägen ut, och att bara älska händer som dras genom hår och fingertoppar som smeker en längs ryggraden. det handlar om fingertoppar och om händer som vill bo i varandra.
om att springa skrattande genom ösregn. det handlar om att gå i mörker och titta på stjärnor och om att blåsa luft i varandras lungor tills bara skrattet finns. om att ligga still och lyssna på varandras hjärtslag och att vara tryggt inlindade i stora luddiga närhetsfiltar

det handlar om tvåsamhet som inte river sönder och om att tala samma språk och tystnad och att gömma sig i tält av mjukhet tillsammans
och att veta, att &-tecknet mellan du & jag egentligen är ett bindestreck


Livet tar en ny vändning

2013 kommer jag göra till mitt år. Inte för att 2012 var något dåligt år, det var nog bland de bästa hittills. Jag träffade världens finaste kille som jag blev tillsammans med, jag träffade nya människor och tyvärr förlorade jag ett par vänner på vägen när jag insåg vikten av att sätta sej själv i första hand. Jag umgicks med personer jag tycker mycket om och jag flyttade ifrån villan i Källviken där jag bott i tio år till ett BR-hus jag alltid velat bott i. Jag förstorade brösten, en dröm jag haft i 5 år som äntligen gick i uppfyllelse. Blev sambo med världens finaste Christoffer och några minuter innan tolvslaget blev jag även hans fästmö <3
 
Jag tar studenten i Juni och jag känner att det är då livet börjar på riktigt. Då kan jag göra precis vad jag vill och då har jag hela livet framför mej. Helt underbart!
 

RSS 2.0